Jawsurgery

Dag nio.

Igår var jag och satte fast käkarna för första gången. En mycket otrevlig upplevelse kan jag säga. Dom var tvugna att dra ganska mycket i mina läppar och kinder för att kunna sätta fast alla gummibanden. Detta gjorde ju självklart att jag sprack ännu mer i mina stackars läppar. Trotts frenetesikt smörjande med vasselin. Men jag har nu införskaffat i Idominsalva (stavning?) istället. Då jag personligen nästan tycker att vaselinet torkar ut mer än vad det hjälper.

Det gjorde inte så ont i käkarna och musklerna som jag trott. Men på eftermiddagen och hela kvällen hade jag en jobbig pulserande smärta som inte förvann med verktabletter. Jag låg halva natten i fosterställning och repiterade "det kan bara bli bättre, det kan bara bli bättre" tyst i mitt huvud. Efter ett tag somnade jag och sov hela natten. Idag har jag inte alls  lika ont och ser mycket gladare på framtiden. Tänk vad det svänger. 

Pricken över i:et igår som gjorde dagen så jobbig var att jag inte kan svälja tabletter, då jag inte kan få upp munnen. Och jag måste ju få i mig antibiotika för att inte få infektion i och med att jag inte kan borsta tänderna och så måste jag ju få i mig smärtstillande då och då. Av denna antibiotikan fick jag, bara av lukten, kräk känningar och mådde jätte dåligt. Då kan jag tillägga att jag inte är det som finner mycket äckligt. Jag är ganska hårdhudad på den fronten. Efter att ha tvingat i mig denna medicin en gång varvat med blåbärssoppa beslöt jag mig för att gapa så mycket jag kan, vilket är kanske en halv centimeter och trycka in antibiotika tabletterna som jag har genom den lilla glipan. Detta har underlättat för mig något extremt. Skall dock tillbaka på torsdag och sätta nya band, då kanske jag inte har turen att kunna öppna lika mycket, men då skall jag fråga om man inte kan få någon tablett som man kan krossa kanske? Eller om han kan visa mig så att jag kan ta av nått band medans jag skall få in tabletten. För flytande gör jag inte igen. NO WAY.

Fick även se röntgenplåtarna igår och dem beskrev lite mer utförligt vad det var dem hade gjort. Det var kul att höra. Tydligen är det en av dem största hakförlyttningarna dem gjort på någon tidigare. Den flyttade hakbenet fram en centimeter och fixerade med skruv och plattor. Benet i underkäken har den kapat av och flyttat fram. Överkäken har dem flyttat upp så att jag inte visar like mycket tandkött när jag ler. Nu vill jag bara att svullnaden skall gå ner så att jag kan se det riktiga resultatet. Undra om det kommer tjuta i alla paserkotroller på flygplatserna nu när man skall resa på grund av alla skruvar och plattor?

Självklart ser jag skillnad redan nu, jag har fått en haka och jag har inte längre en "dubbelhaka" som jag hade tidigare. Jag har fått ett mer markant käkben, så jag kommer nog bli jätte nöjd. Tänkte be Adam ta lite bilder senare så jag kan lägga upp här. Tror dock inte jag har någon bra förebild, men skall se om jag inte hittar någon. Det är fortfarande väldigt svullet, speciellt runt bihålorna. Jag har nu fått en liten tjock potatisnäsa, men den kommer själklvart att bli min vanliga så småningom. Denna svullnad som sitter vid bihålorna kan tydligen ta upp till ett år att få ner. Det är bara att kämpa. Jag är fortfarande "bedövad" i underläppen och huden vid bihålorna. Vid hakan börjar jag sakta få tillbaka känseln. Det liksom kitlas när man tar där men sen känner jag inte så mycket mer. Jag har mer känsel i min högra näsborre än min vänstra. Kan även tillägga att jag nu kan få ihop mina läppar utan större ansträgning. Vilket är skönt, då är inte risken för att dreggla lika stor ;)

Jag förstår att ni vill ha bilder och jag skall försöka fixa detta idag!