2012-06-26
14:25:30
14:25:30
3 veckor sedan operationen
Det var ett tag sedan jag skrev här. Anledningen till detta är att det inte hänt så mycket som jag kan skriva om. Allt knatar på i trög fart och jag bara önskar att dessa tre kvarvarande veckorna går fort.
Fick ju som sagt åka in till odontologen för att fixa tandställningen, men dem gjorde inte så mycket. Tog bara bort ett fäste som var löst. Resterande justeringar och sätta fast den lösa ringen får dem göra sen när svullnaden lägger sig och jag kan gapa mer.
Att ta bort gummibanden är inte lika jobbigt längre. Det gör inte lika ont som det gjorde förut. Dock kan jag inte gapa så mycket så jag får inte ens in en barntandborste för att borsta tänderna på insidan. Så jag annvänder en såndär tanborsten som är enat för att borta mellan tänderna och dem tänderna längst in typ. En sån på bilden.
Att sätta på gummibanden är fortfarande riktigt jobbigt, har inte ens kunnat göra det själv någon gång. Så min kära sambo får leka tandläkare varje kväll och hjälpa mig att sätta på dem. Så att ta av dem för att kunna äta är inte ett alternativ om inte han är hemma. Men med tanke på att jag inte kan gapa/vågar inte gapa så mycket som det krävs för att få in en sked så är inte detta ett tänkbart alternativ. Men jag har faktiskt vant mig vid den flytande födan och man hittar massa små knep hela tiden för att göra maten godare. Tänk vad en Creme Fraiche klick kan förhöja smaken!
Jag kan även meddela att känseln infinner sig mer och mer. Nu kan jag känna min vänstra näsborre! Inte helt, men jag känner när jag tar på den. Nu är det bara underläppen och en lite bit ner på hakan som inte har någon känsel alls. Och inne i munnen på vissa ställen. Men jag känner hur det mer och mer kryper upp mot läppen. Ibland känns det som om att det är riktigt kallt vatten som rinner eller droppar på läppen. Lite läskigt. Ibland känns det som typ när ens hand eller fot sommnat. Den där stickande känslan ni vet. När det inte pirrar, kittlas eller nått känns det nästan tomt. Man har liksom blivit van vid att ha den känslan där hela tiden.
Jag kan även medge att jag inte riktigt än har fattat att jag har en haka. Vet inte om det har med avsaknad av känsel eller att jag inte är van. Men det händer titt som tätt att jag slår till den med handen, typ om jag står i duschen så kan jag i en rörelse råka "slå" till den. Eller om jag skall hålla om/krama min kära sambo så kan den ibland komma ivägen. Tror det har mest att göra med att jag inte har någon känsel i den än, så det blir liksom svårt att känna om jag stöter i den. Haha låter som jag har fått en mastodont haka, men det har jag inte. Den är alldeles lagom!
Kan även säga att mina muskler mer och mer börjar anpassa sig efter det nya bettet och gummibanden. Efter att jag tagit av banden klarar jag av att bita ihop i rätt läge ett tag och även om jag gapar och sen biter ihop igen så hamnar allt på rätt plats. Nu hoppas jag bara att tiden som är kvar går fort. Jag vill kunna leva normalt igen!
//Hanna
Fick ju som sagt åka in till odontologen för att fixa tandställningen, men dem gjorde inte så mycket. Tog bara bort ett fäste som var löst. Resterande justeringar och sätta fast den lösa ringen får dem göra sen när svullnaden lägger sig och jag kan gapa mer.
Att ta bort gummibanden är inte lika jobbigt längre. Det gör inte lika ont som det gjorde förut. Dock kan jag inte gapa så mycket så jag får inte ens in en barntandborste för att borsta tänderna på insidan. Så jag annvänder en såndär tanborsten som är enat för att borta mellan tänderna och dem tänderna längst in typ. En sån på bilden.
Att sätta på gummibanden är fortfarande riktigt jobbigt, har inte ens kunnat göra det själv någon gång. Så min kära sambo får leka tandläkare varje kväll och hjälpa mig att sätta på dem. Så att ta av dem för att kunna äta är inte ett alternativ om inte han är hemma. Men med tanke på att jag inte kan gapa/vågar inte gapa så mycket som det krävs för att få in en sked så är inte detta ett tänkbart alternativ. Men jag har faktiskt vant mig vid den flytande födan och man hittar massa små knep hela tiden för att göra maten godare. Tänk vad en Creme Fraiche klick kan förhöja smaken!
Jag kan även meddela att känseln infinner sig mer och mer. Nu kan jag känna min vänstra näsborre! Inte helt, men jag känner när jag tar på den. Nu är det bara underläppen och en lite bit ner på hakan som inte har någon känsel alls. Och inne i munnen på vissa ställen. Men jag känner hur det mer och mer kryper upp mot läppen. Ibland känns det som om att det är riktigt kallt vatten som rinner eller droppar på läppen. Lite läskigt. Ibland känns det som typ när ens hand eller fot sommnat. Den där stickande känslan ni vet. När det inte pirrar, kittlas eller nått känns det nästan tomt. Man har liksom blivit van vid att ha den känslan där hela tiden.
Jag kan även medge att jag inte riktigt än har fattat att jag har en haka. Vet inte om det har med avsaknad av känsel eller att jag inte är van. Men det händer titt som tätt att jag slår till den med handen, typ om jag står i duschen så kan jag i en rörelse råka "slå" till den. Eller om jag skall hålla om/krama min kära sambo så kan den ibland komma ivägen. Tror det har mest att göra med att jag inte har någon känsel i den än, så det blir liksom svårt att känna om jag stöter i den. Haha låter som jag har fått en mastodont haka, men det har jag inte. Den är alldeles lagom!
Kan även säga att mina muskler mer och mer börjar anpassa sig efter det nya bettet och gummibanden. Efter att jag tagit av banden klarar jag av att bita ihop i rätt läge ett tag och även om jag gapar och sen biter ihop igen så hamnar allt på rätt plats. Nu hoppas jag bara att tiden som är kvar går fort. Jag vill kunna leva normalt igen!
//Hanna
